mammatillnike

Jag känner mig lite stressad. Alltså jag fattar inte, hur än jag bär mig åt blir jag alltid stressad i slutänden JÄMT! Nike är iaf påklädd och redo för att möte höststormen. Jag sitter här i trosor och tshirt och funderar på vad jag ska ha på mig?

Vi ska iallafall in till stan en snabbis och byta en pyjamas som Nike fick av mormor, vill ha den en storlek större! Sen ska vi upp på jobbet en sväng och träffa Angelica en snabbis, det var flera år sedan jag träffade henne! Sen vankas det tydligen fika hemma hos Therése ocg Joline på Frösön. Det tackar man ju inte nej till :) Får IKKE glömma att köpa en hårfärg som jag måste tjoffa i senare ikväll, måste ju se ut som folk i huvvet och det gör jag inte nu.. grymt missnöjd med min nuvarande dassiga färg med ca 2 cm utväxt. SKITSNYGGT JU!!

Nä här jag inte tid att sitta längre, måste lägga på ett kol. Hej!

Har slö kollat lite på kungarna av tylösand. Fatta villka bortgjorda människor, dom kommer aldrig få ett riktigt jobb. Guud va dom kommer ångra sin medverkan om några år!

När jag var gravid med Nike så mådde jag riktigt dåligt, psykiskt! Jag mådde dåligt när någon kollade på magen och att nån skulle få ta på magen var det inte frågan om. Jag kände en skuldkänsla. Jag trodde att jag skulle bli en av dom som drabbas av en förlossnings depression. Jag var nästan helt säker på det. Patrik också! Jag var såå rädd att jag inte skulle tycka om det lilla barnet i min mage!

Jag var inte ett dugg orolig för förlossningen .. när vattnet gick en vecka innan BF så hade jag inte ens packat BB väskan för jag var ju så säker på att jag skulle få gå över 3 veckor.
Förlossningen gick väldigt bra och när Nike var ute så var alla dessa dumma känslor som bort blåsta.
Den första veckan grinade jag mest för att jag var så rädd att hon skulle försvinna, att någon skulle komma och ta tillbaks henne typ.

När vi kom hem från sjukhuset ville jag mest att hon skulle sova, jag var så rädd att hon skulle skrika som en stucken gris och att jag inte skulle få tyst på henne.. tänkte mycket på vad andra människor skulle tycka, jag vet ju vad många tycker om skrikande barn.. haha!  Men allt har gått så himla super bra. Det har inte varit några problem än så länge. Jag funderar ofta på om man kan få ett till snällt barn eller om nästa måste bli ett kolik barn.

Jag trodde att det skulle bli jätte jobbigt, att man inte skulle få sova, äta. Ja att man inte skulle få en lugn stund helt enkelt. Men oj så fel jag hade. Jag tror det är bra att måla upp det värsta.. för då kan det bara bli bättre :)

Jag vet ju att man tycker om sitt barn.. men så här mycket visste jag inte att man kunde tycka om någon. Man måste få barn själv för att kunna förstå känslan! Jag har blivit väldigt nojig också, jag trodde aldrig jag skulle bli så men så blev det. Jag är rädd för typ alllt. Att hon helt plösligt ska sluta andas, att någon i affären ska ta henne om jag vänt ryggen till, att hon ska bli jätte sjuk. Det har till och med gått så långt att jag ibland måste gå in i sovrummet och kolla så ingen klättrat in genom fönstret och tagit henne! Ja jag är sjuk i huvet. Jag tänker alldeles för mycket! Jag tror faktiskt att alla mammor tänker mycket, för det gör man om man älskar sitt barn så mycket så man håller på att spricka!

Är det inte någon som läser min blogg som vill hjälpa mig lite med designen? Jag är totalt hjärndöd när det kommer till datorer.

Nån??

Hehe, såg att det var rätt många stavfel i förra inlägget, det blir lätt så när man ska försöka underhålla en bebis samtidigt som man skriver :)

Denna dag har än så länge gått i en rasande fart. Vi låg och drog oss länge och bara möös. Men sen fick det vara nog, Nike ville upp och leka så så fick det bli! Sen ringde det på dörren och där stog mamma, hon hade med sig Ben&Jerrys och lite grejor till Nike.. hon blir verkligen bortskämd min lilla unge ;) Nu ska vi göra oss i ordning för en sväng in till staden pappa P behöver klippa sig och sen åker vi till Krokom. Robin, systers kille fyller år idag´. Mamma ska laga hans favvo mat, vilket är mammas goda köttfärsgratäng. Jag förstår att han är tokig i den för den är goood :) Sen blir det ju såklart tårta, inget kalas utan tårta!!


Mammagruppen: Jag tycker att det låter som en bra ideé :) Passar dock bäst nästa vecka för min del! Vad säger ni?

Jag känner på mig att detta kommer att bli en lång och tråkig dag. Det är grått och trist ute! Jag skulle behövt städat och duschat men jag myser hellre med gofisen min. Man kanske skulle ha gett sig på ett bak? Men vad ska jag baka? Åh ibland känns allt så jädra jobbigt och iblnad är det så pissigt tråkigt att vara ensammen hela dagarnna.. eller ensammen är jag ju inte, men det skulle vara trevligt med lite vuxet sällskap.

Nu ska jag leta reda på några goda recept för här ska bakas :)

 Tänkte ju försöka komma mig i väg på öppna förskolan idag.. men som vanligt gick mina planer inte vägen. För det första vaknade vi kl halv elva och för det andra var vi tvugna att fixa pass åt Nke idag eftersom vi åker utomlands om ett par veckor. Sen fanns det lixom ingen tid kvar för öppna föris. Vi får helt enkelt sikta in oss på nästa vecka!

När passet var fixat och vi går ut i från polisstationen ser vi en massa blommor och levande ljus. En ung kille sköt sig där utanför för ett par dagar sen. Hemskt!!

Sitter i soffan i min ensamhet. Klockan är strax efter sju, Nike vaknade vid halv sju och ville ha lite mat för att sedan somna om. Jag smög ut i tvättstugan och sätte på en maskin tvätt. Och nu sitter jag här! Ganska skönt faktiskt att ha en stund för sig själv på mornarna, det händer ju inte allt för ofta. Ska iaf tvätta till tolv sen åker vi in till stan och kikar lite, jag tänke kanske sola. Sen ikväll ska vi ut och äta, mamma fyllde ju 50 år i torsdags så vi ska fira henne :)

Nu ska jag dyka in i duschen och fräscha till mig lite!